Gott och blandat | 5 juli

Vi kör ett blandat inlägg, då jag inte har idéer nog för ett enda blogginlägg för tillfället. Det har hänt lite småsaker, men inte stora nog för massa enskilda inlägg alltså. Då kör vi!

Jag hade jobbintervju i Danmark i förra veckan för ett support jobb (2nd level).

Och det gick fantastiskt bra, men inte hela vägen som vanligt. Dock så var anledningen den mest udda och roliga hittills, vilket var - jag kan inte italienska flytande. Det visste dem när jag sökte, då jag berättade det redan under första intervjun, men de sa att jag kan lära mig både italienska och Danska under tiden som jag jobbar i så fall, då det finns gott om kollegor som kan hjälpa mig. Alltså, de gillade mig och min kompetens och personlighet så mycket att de var villiga att bortse från att jag inte kunde danska eller Italienska från början.

Jag fick en koduppgift att göra under veckan som jag klarade väldigt bra som jag presenterade i Fredags för dem. Jag skulle göra den presentationen och en lite djupare intervju på plats i köpenhamn, så det var jättekul att få komma dit igen. Varje gång jag åker till Köpenhamn så blir jag liksom jätteglad, oavsett anledning jag åker dit, så att jobba i Danmark är på ett vis en dröm jag har. Förutom den massiva inkomsten man får tack vare svaga svenska kronan. Även om en svag krona är skittråkigt i sig så klart.

Ett supportjobb i Danmark är lågavlönat, precis gissar jag som det är i Sverige, så hade jag bott i Danmark och jobbat som det så hade jag knappt haft pengar till en normal hyra i centrala Köpenhamn. Bor jag däremot kvar här i Sverige och pendlar, så får jag ut ungefär vad jag hade fått i bruttolön, vilket är väldigt nice. Det är några tusen netto över mitt nuvarande löneanspråk med, så på det viset är det lite trist att jobbet inte blev av. Men å andra sidan behöver man också betala för ett dyrt pendlingskort över bron, så det blir lite plus minus noll. Dock oavsett hade jag fått en bra lön av att jobba även med support i Danmark, så det är ett tips för den som undrar.

Jag är dock INTE ledsen över det, eftersom anledningen hade absolut ingenting att göra med min kompetensnivå eller personlighet. Snarare tvärtom. Det enda som gjorde att de valde en annan kandidat var för att denne var flytande i italienska. Utöver det var jag en absolut perfekt kandidat! De hade gärna anställt mig för andra roller, så de ska tänka på mig ifall nya jobb som passar dyker upp. Jag hoppas det hade kommit en utvecklar-roll där, för det hade varit otroligt kul. Dels för att jobba på det företaget verkar skitkul och för att det just är i Danmark, då jag tjänar mest på det ekonomiskt. Hade jag fått jobb som utvecklare i Danmark hade lönen varit ungefär på samma nivå jag hade tjänat i Sverige som senior med 5+ års erfarenhet, så det vore fantastiskt om det hade hänt.

Kosttillskotten gör massiv skillnad!

Jag skrev för ett tag sen om kosttillskott som jag köpt för att lugna ner mitt sinne litegrann och visst fan gör dem skillnad. Sen jag började ta dem har jag inte varit arg över en onödig sak en endaste gång, och bara det är ett mirakel. Utöver det är jag mer cool lugn. Jag har nästan slutat helt med små beteenden, som iofs inte är ett problem så, men som vore bättre att inte hålla på med. Jag kan stoppa mig själv i tid med massvis av saker, vilket innebär att jag har lättare tålamod och även om jag är rastlös av mig ofta fortfarande så är rastlösheten lite lättare att hantera.

Det tog ett litet tag att hitta en balans som funkade med de här kosttillskotten, och sen har jag även börjat minska ner på mitt ashwagandha intag också och det gör också skillnad. Det är lite dyrt just nu att ta 3 tabletter av det innan läggdags, då tre burkar á la 120 tabletter varar inte särskilt länge. Nu har jag gått ner till en tablett ashwagandha per dag och inte märkt någon skillnad på sömnkvalitén eller nått annat. Jag låter kosttillskotten göra jobbet istället och det verkar dem göra, även om man förmodligen måste öka dosen sakta men säkert för att behålla effekten. Så är det ju med allt, vilket leder mig till nästa punkt:

Jag gör ett nytt försök att minska ner på koffein och ersätta läsk/saft med vatten och te.

Än så länge går det bra, men så är det alltid i början. Jag vet inte hur många gånger jag och Henrik har försökt sluta med vårt onödiga, men "nödvändiga" läskdrickande. Vi har perioder där vi i princip slutar med läsk och saft helt och byter ut det mot vatten och te istället, men det funkar bara bra i ett par veckor. Sen är vi tillbaka till dåliga vanor igen. Orsaken är för att vatten blir skittråkigt efter ett tag. Te likaså, även om det finns miljoner med olika smaker att välja på.

Man kan dricka mineralvatten med, men även om jag gillar det, så hade jag inte velat dricka det på daglig basis för det hade jag också tröttnat på. Man kan smaksätta sitt vatten med bär, frukt och citron, men det är något jag aldrig provat ännu. Dock så planerar jag ju för det när jag bor själv igen, då jag vill ha en 5+ liter tunna med kran ståendes i kylen som ska innehålla allt förutom onyttigheter att dricka. Alltså typ smaksatt vatten, iste och annat. Läsk har jag velat sluta med i många år, men det finns ingen ersättare till det som funkar för evigt. Och det är skittråkigt. jag undrar varför det är så, för vatten är ju det kroppen vill ha, inte nått processat onödigt dumt som potentiellt kan bidra till sjukdomar. Läsk är det enda jag aldrig tröttnat på att dricka.

Orsaken till varför vi minskar ner på både koffein och aspartamsötad läsk nu är ju gör det här larmet som kom från WHO. Visst, aspartam har diskuterats i över 50 år om det är säkert eller ej. Vissa säger att det är helt ok, vissa säger tvärtom. Självklart vet jag om att läsk är inte en hälsodryck. Dock är det så att aspartam innehåller aminosyror som man vanligtvis hittar dels i vår kropp, men också i mat man äter, så av den anledningen har jag svårt att tro att aspartam är livsfarligt. Självklart handlar det också om mängder, och mängderna de hittills kommit fram till som är farliga är ju sju mil ifrån vad vi dricker per dag. Men ja, vi dricker för mycket av det - den saken är klar och en vacker dag ska vi i princip sluta. Jag säker i princip här bara för att jag vill inte säga 100% stopp, men istället kanske för att dricka lightläsk dagligen så dricker man det max en gång i veckan, eller ännu mer sällan.

Och innan vi går vidare måste jag tillägga att jag tänker inte byta till läsk med socker i istället, för jag kan inte dricka det p.g.a. min refluxsjukdom. Jag får sura uppstötningar av för mycket socker (och fett), så det går inte.

Livet utan elbil fortsätter...

Och det är ju lite som vanligt. Visst saknar man bilen, för den var absolut fantastisk. Rolig att köra och alldeles lagom för oss i dagsläget. Även om man på ett vis vill skita i alla nyheter om elbilar som kommer så kan man inte låta bli att hålla ögonen öppna för den perfekta elbilen i framtiden för oss. Men den bilen finns nog inte och kommer nog aldrig komma heller. Därför är jag rätt glad att jag bor i en storstad där bussar och tåg går mycket ofta. Men jag är ännu gladare för att det ger mig en anledning att promenera mer, för jag vill ju fortsätta med det.

Jag har haft riktigt aktiva veckor med promenader!

Senaste tiden snittar jag liksom på nästan en timmes promenad per dag och kalorimålet jag har är spräckt för längesen i ett snitt. Bara för ett halvår sen så är det stor skillnad i aktivitet och kaloriförbränning. Det är jättekul! Jag bara hoppas jag kan fortsätta med det här när vädret svänger om och det blir regn, rusk, snö och kyla. Om inget annat hoppas jag att jag får jobb snart så jag kan börja gå på gymmet istället under de perioderna, eller att jag hittar yoga, pilates eller annan träning att göra hemma, för jag gillar verkligen att vara mer aktiv. Det känns så bra för mig vilket jag aldrig trodde att det skulle göra. Jag som liksom varit en soffpotatis hela livet och stormtrivs med det. Visst, jag älskar fortfarande att sitta i soffan mest jämt och det lär jag nog aldrig sluta med, men det är kul att kunna gå ut och gå utan att kroppen säger nej och det slutar i massa värk. Nu är det snarare tvärtom, att jag blir pigg av mina promenader och tröttare/segare när jag inte är ute. Snacka om massiv förändring, liksom - något jag aldrig trodde var möjligt.