Tröttmössa deluxe, hösten 2022 i väntan på att livet ska börja
Sorry för att jag inte har bloggat på evigheter, men ni anar inte hur trött jag är just nu. Det händer mycket bakom kulisserna. Kul är det, men kroppen skriker efter vila och återhämtning nu.
Jag är millimeter ifrån ett jobb nu!
Men återigen ska man inte ta ut någon seger i förskott. Den här gången är det lite annorlunda dock, för jag har haft ett sånt otroligt flyt i den här rekryteringsprocessen att jag undrar ibland om allt är sant.
Jag har klarat logiska tester briljant bra. Jag som brukar typ faila dem deluxe eller hamna under medel. Nu klarade jag det riktigt bra och riktigt snabbt också. Sen klarade jag kravet på kodprovet de hade, vilket var tufft som fan, men efter lite tankeverkstad så kunde jag fixa det. Sen hade jag fantastiska referenser som bekräftade det jag nämnt om min erfarenhet och person och nu är det dags för slutintervju. Den skulle ha skett i onsdags, men hon som skulle ha intervjun blev tyvärr sjuk så den har skjutits upp till nån gång i kommande veckan. Min kontaktperson på företaget är övertygad om att intervjun kommer gå bra, och alla andra jag pratat med säger samma sak, så det är jättekul.
Den stora skillnaden här i den här processen är att jag nu har tillräckligt med kunskap för att klara alla stegen. Så har det inte riktigt varit innan. I de fall där företagen inte bryr sig så mycket om logiska tester, kodprov etc så är det 99% av fallen att de inte hittar kunder eller uppdrag för juniorer eller nyexade. Gäller det rekryteringsprocesser där man ska göra logiska tester, brukar jag då faila dem, och kodprov har jag sällan klarat tidigare och de få jag har lyckats med har ändå inte lett till anställning för att det antingen också varit jättesvårt att hitta uppdrag, eller för att jag inte kunnat flytta till orten där jobbet fanns. Så nu är alla oddsen på min sida för en gångs skull.
Det här jobbet är ett traineeprogram, som börjar med ett bootcamp i 3 månader, anställning från dag 1 så klart. Sen är det uppdrag ute hos kund i 12 månader och går allt bra, ska det sluta med en anställning hos kunden. Då har jag också en erfarenhet som på papper kan motsvara upp till 3 års erfarenhet, vilket är exakt vad jag behöver! Tekniskt sett har jag då bara jobbat drygt nått år, men den kunskapen man kommer bära med sig motsvarar så mycket mer, vilket bara känns som en riktigt kul och motiverande utmaning för mig.
Men… Ta inte ut någon seger i förskott, Anna-Maria!
Ja. Frågan är ju hur man ska hålla sig neutral i det här. Det kan gå åt skogen. Jag vet inte hur, men risken finns alltid. Det kanske är så att jag inte klickar med chefen. Jag kanske råkar säga nått dumt som missförstås. I värsta fall kanske jag kommer i fel klädsel på intervjun eller luktar illa. Nej. Det är iofs grejer som är mycket liten risk för att det kommer hända, men i det här fallet får man räkna med allt. En rekryterare jag pratat med som hjälpt och stöttat mig en hel del under hösten säger att förmodligen finns det inget som kan gå fel på slutintervjun och jag hoppas verkligen det. Dock har jag ju varit här så många gånger förr, hoppats och längtat och “räknat” med att jobbet är mitt. Just nu är det dock skitsvårt att hålla mig neutral, eftersom jag klarat alla steg så fantastiskt bra.
Vid den första djupintervjun jag hade i processen så tänkte jag också att “nu kör jag så det ryker”, för sanningen är ju att jag räknar inte längre med att få jobb. Oavsett hur mycket jag kodar, hur mycket jag lär mig och hur mycket jag förbättrar mig själv, så har jag typ gett upp tanken på att jag kommer sitta här sen nån gång med 40 timmars jobb per vecka och en fast inkomst med kodning som min primära uppgift. Det är liksom bara en dröm som fortsätter vara en dröm. Den strategin i alla fall att bara släppa allt och köra på var uppskattad rejält i alla fall, så det känns skönt nu i efterhand. Ärlighet varar nog längst, ja och jag trivs ju med att vara ärlig.
Något annat har hänt dock som är mer än otroligt.
Varning för kodsnack! 😂
Sen en dryg månad tillbaka så har jag börjat igen med koduppgifter via en hemsida som heter codeabbey. Det är en sida med hundratals uppgifter i varierande svårighetsgrad där man får öva på algoritmer och generell programmering. Detta gör jag nu på ett nytt sätt, genom att jag använder mig av något som heter TDD, Test Driven Development, eller Testdriven utveckling. Det innebär i praktiken att man skriver unit tester för varje metod man gör, så man kan kolla ifall man får rätt output på slutet. Enhetstester är det på svenska. Det är något jag varit väldigt nyfiken på länge, men som jag aldrig riktigt använt, men nu när jag börjat göra det, tillsammans med ett annat programmeringsspråk som heter TypeScript och att jag debuggar jätteofta så har det lärt mig så otroligt mycket att jag förstår knappt själv min förbättring här.
Henrik har tjatat på mig om det här i flera år, men envis som jag är, och hur tufft det ibland kan vara att börja med nått nytt så har det tagit tid. Jag försökte genomföra de första 8 uppgifterna på sidan förra året, men det var riktigt, riktigt svårt då och det ledde till att jag inte hade motivation till att fortsätta. Men kursen jag gick i våras i algoritmer och datastrukturer har hjälpt, likaså daglig kodning det här året, men TDD, TypeScript, uppgifter på codeabbey och debugga typ jämt? Herregud vad det hjälper. Det är tack vare dessa grejerna som jag klarat mig så fantastiskt bra i den här rekryteringen. Så nu är bara frågan hur det kommer gå, men när jag vet så kommer jag uppdatera snarast möjligt. Får jag jobbet så kommer nog hela världen få höra det!
För den som undrar också så är TypeScript (TS) ungefär som JavaScript, men bättre. JavaScript (JS) är det språk jag trivs bäst med i dagsläget, men TS, är typ JS 2.0. Med TS så är det lättare att debugga och få veta ifall man gjort nått fel. Med JS, så kan man komma undan med nästan vad som helst, så det tar tid i JS att hitta buggar om man inte tänker sig för. Med TS så blir det liksom bara lättare, så det är en win-win att använda det språket.
Om jag får det här jobbet har jag typ två månader på mig att öva upp förmågan ännu mer.
Det är nämligen så att programmet startar i Januari, men det är bara en positiv grej för mig. Visst, jag hade gärna tagit lönen nu så klart, men det känns ännu bättre för mig att ha lång tid på mig att vänja mig vid det massivt höga tempot som kommer ske, och då öva upp förmågan att koda ännu mer. Har jag möjlighet kanske jag klarar 20 uppgifter till innan det är dags. I dagsläget har jag klarat 20, vilket är jättebra i sig.
Min största utmaning tills dess – ifall jag nu lyckas med det här och det går hela vägen är bara att dels hålla mig neutral inför sista intervjun och sen göra allt jag kan för att faktiskt fortsätta koda och lära mig ännu mer så jag är mer förberedd inför starten.
OM JOBBET KOMMER… Ja, då blir det en sån jävla fart att jag lär nog knappt ens orka äta middag. Fullt ös deluxe kommer det bli, så förvänta er mer eller mindre noll blogginlägg under den tiden. Men å andra sidan, kan ni skatta er lyckliga över att jag äntligen fått en chans att också få påbörja livet istället för att bara sitta och drömma om ett liv som aldrig kommer.
