Den eviga frågan har fått ett litet svar...
Sen jag började aktivt längta och planera mitt liv efter att skaffa Grand Danois så har människor undrat när det hela ska ske. Mitt svar har alltid varit något i stil med snarast möjligt. Jag behöver bara en fast inkomst först och tillräckligt med tid. Tiden har jag iofs alltid haft, eftersom jag knappt har arbetat under alla dessa år, och nu när jag gör det så är det halvtid som gäller. Alltså, rent tidsmässigt har jag kunnat skaffat en GD för längesen. Problemet är ju att det är en dyr ras som kostar ett x antal tusenlappar i månaden, och ännu mer om något händer hunden. Men jag vill inte ha någon mindre, billigare ras. Jag vill ha en Grand Danois.
Planen de senaste 2-3 åren eller så har varit när jag vet om att jag har ett fast jobb, och sen jag fick halvtid på Funkibator för 1½ år sen så har jag allvarligt börjat planera och spara inför mitt köp. Nu är jag fast anställd, men det förändrar inte särskilt mycket. I år var två kullar planerade från uppfödaren, men tiken gick tom nu i våras, så det blev inga valpar. I juni förra året så hade jag samlat ihop halva pengen för mitt köp. Hela om jag hade valt att bli fodervärd och målet sedan långt tillbaka har varit att det ska bli en svart hane från den kommande höstkullen.
Men så blir det inte.
Tidigt i våras, hände massvis av omtumlande saker som satt djupa spår (tänk 7-8 månader av konstant trötthet). Personer i min närhet har haft det jobbigt och man har tagit felaktiga beslut som gett mig mer ångest än glädje (som flytten till Arlöv, istället för direkt till Malmö). Detta har lett till omfattande förändringar i mitt liv som jag är dels jävligt glad över, men samtidigt inte.
På min personliga blogg skrev jag i våras ett inlägg om var jag ser mig själv om 5 år och i det inlägget skrev jag också att jag inte kommer skaffa GD nu, men garanterat inom 5 år. Jag hoppas fortfarande att så är fallet men det beror lite på vad som kommer hända härnäst. Det finns olika backupplaner i alla fall, men det blir inte en GD under 2017 – om jag inte mirakulöst skulle vinna flera miljoner på lotto eller nått liknande och helt plötsligt vara utan bolån, tillräckligt med pengar för att betala av CSN, köpa elbil och dessutom ha råd med GD. Jag ska förklara mer nedan.
I våras, när vi köpte vår nya bostad så hände det otroligt många andra saker som främst är jobbrelaterade. Det innebar att jag började tänka ut vad som kan ske i framtiden och där är jag hoppfull. Min plan är att när jag inte längre är kvar på Funkibator av olika skäl (uppsägning, eller att jag slutar medvetet själv) så tänker jag utbilda mig till något inom data. Jag har hittat utbildningar jag vill gå och jag har förberett för alla möjliga olika scenarion och tidsplaner. I och med detta så innebär det att jag absolut inte kommer kunna ha råd med GD, då ekonomin för vovven främst skall komma från min egna plånbok. Om jag utbildar mig så kommer jag ha väldigt lite pengar, säkert mindre än hälften av vad jag tjänar idag (basinkomst, tack!), eftersom jag inte direkt kan jobba extra då jag har sjukersättning. Så då väljer jag att medvetet vänta några år till. Om min plan lyckas och jag blir utbildad inom något med programmering så kan det också innebära att jag får en ökad arbetsförmåga, då programmering, även med den lilla kunskap jag har är något som jag lätt kan spendera timmar med. Ökad arbetsförmåga innebär också större inkomst och livet med Grand Danois blir då helt plötsligt fullt möjligt – så länge arbetsplatsen är flexibel nog för hund. Vovven måste antingen kunna följa med till jobbet och/eller så måste jag fortsätta arbeta hemifrån och ha ett liknande upplägg som idag.
Jag gjorde också valet att ta den del jag sparat undan och lägga den på kontantinsatsen till lägenheten istället och numera sparar jag inte längre aktivt undan till Grand Danois heller. Detta är också ett tråkigt val, men jag är glad över att jag tog det ändå. Just nu har jag lite andra prioriteringar (älskar nya lägenheten!), men bloggen om Grand Danois kommer självklart finnas kvar och jag kommer blogga så fort det uppkommer möjligheter. Den kommer kanske dock inte bli så fantastisk som jag hoppats på förrän om flera år, eller om jag kanske kortfattat får möjlighet att vara hundvakt till en GD i några veckor så jag får veta hur det hade funkat i den här lägenheten.
Ett scenario jag tänker mig är något i den här stilen:
- Jag har inte kvar min anställning på Funkibator efter årsskiftet 2017/2018 och är arbetslös ett par månader tills jag börjar studera.
- Jag läser då upp förkunskaper som behövs på distans, antingen på högskola eller på komvux på halvtid så jag kan behålla min sjukersättning.
- När jag är klar där ansöker jag till de olika utbildningarna jag har hittat och börjar studera hösten 2018 på halvtid om möjligt.
- Två till tre år senare är jag klar och hittar jobb relativt lätt på en arbetsplats som är flexibel nog för hund och som fungerar för mig, då jag är osäker på om det faktiskt går att arbeta mer än 50% – även inom programmering. Alternativt kanske jag skapar egna spel/applikationer på min fritid och startar eget beroende på hur framgångsrikt det blir.
- När jag fått mitt första jobb inom programmering så får jag ut en sån pass mycket större lön att jag börjar spara och så fort jag har pengarna och en kull är redo så är min bebis här.
Ett annat scenario kan se ut så här:
- Jag är kvar på Funkibator så länge som möjligt på halvtid oavsett arbetsuppgifter.
- När jag känner att det är dags för något nytt så blir det samma procedur som ovan, att jag pluggar vidare och så fort jag har lön eller en fast inkomst igen så skaffar jag min efterlängtade Anton.
Mina spekulationer kring min anställning är enbart spekulationer. Jag arbetar i en ideell förening, och alla som gör det, vet hur det fungerar. Jag har fått godkännande att prata om mina spekulationer kring min anställning, så jag bryter inte mot något heller, och jag har inte gått ut med någon hemlig information.
Vi får se vad som händer, men jag är väldigt hoppfull. Nu vill jag bara få klara, raka besked så jag vet vad som händer med min anställning. När jag vet det så kommer jag meddela mer. Men som sagt – detta är en blogg om Grand Danois och du är välkommen hit för mer information om rasen och min personliga längtan av att skaffa en egen vovve av denna fantastiska ras!