Varför hundträning med positiva metoder är så viktigt.
Jag är ingen expert på hundar, och faktiskt heller inte när det gäller Grand Danois, även om jag spenderat åtskilliga timmar på att utforska rasen samt hundar i övrigt sen jag fick mitt stora intresse när det gäller hundar.
Hundträning har också blivit ett stort intresse för mig de senaste åren. Det började med Cesar Millan, som för vemsomhelst säkerligen och nu är det enbart positiva metoder som gäller. I alla fall så långt man orkar och kan. Det är klart man kan bli arg på sin hund (eller i mitt fall, på de hundar jag ibland har haft hemma hos mig). Skillnaden är att jag idag jämföres med när försökte köra med Cesars metoder, är att jag aldrig i livet skulle få för mig att göra en hund illa genom att bringa den smärta på något vis numera.
Det jag har att säga idag är lite blandat men också logiskt och säkert alldeles uppenbart. Ibland är det säkert lite mystiskt också, men jag ska förklara allt jag kan i det här inlägget.
Sen jag hittade positiva hundträningsmetoder, lärde mig läsa hundars signaler bättre och sett lyckliga resultat av positiv förstärkning så ser jag bara ännu mer fram emot ett lyckligt hundägarskap när Anton väl är här. Tack vare YouTube så har jag hittat så många bra hundtränare som håller på med bra metoder. Kikopup är nog den absolut bästa tror jag, men det finns många som är värda att nämna. Det som också är viktigt att nämna oavsett hundtränare är metoder de väljer att använda i olika scenarion. Kikopup, annars mer känd som Emily Larlham lägger upp YouTube klipp lite då och då och visar upp på det mest positiva sätt som finns hur man lär sin valp eller vuxna hund att sluta bitas, vara lugn, tycka om att ha munkorg, lära sig vara ensam, låta saker (och människor vara) med mera. Detta helt gratis och väldigt informativt. Hon tjänar sina pengar på andra sätt och klagar inte på när folk ber henne om råd. Likaså är det med Grisha Stewart som också är en extremt bra hundtränare.
Cesar Millan som exempel (för att ta “den andra sidan” av hundträningsvärlden), går att ses på YouTube också. Dels har han en egen kanal men alla program från alla säsonger av “Mannen som talar med hundar” finns att se där, och de går stadigt i repris på svenska TV kanaler också. Cesar är en charmig kille som inte kan ett skit om hundar, egentligen och han lär ut felaktiga och utdaterade metoder som skadar hundar (och relationen till ägaren) mer än vad de hjälper.
Sen har vi en annan kille, som jag vet knappt om jag ens vågar nämna, då risken är stor att jag kommer bli trakasserad och just därför valde jag att skriva det här inlägget på svenska istället för Engelska, för att minska risken att bli hittad.
Den här killen. Vi kan kalla han professorn. Han är en hundtränare som använder sig också av positiva träningsmetoder för hundar. Klickern är hans bästa vän och han är fantastisk på det han gör. Det finns inga tvivel om det. Istället för att visa varför positiva träningsmetoder är så jävla häftiga och bra, så spenderar han majoriteten av sin karriär (som främst är på YouTube) genom att avslöja de dåliga hundtränarna som sysslar med dominansmyten. De få videos han har som gäller hundträning är jättebra, men de är otroligt få och han vägrar ge ut “gratis råd” eftersom det just är gratis. Jag har inget emot, egentligen att han gör detta men det blir tjatigt i längden. Man måste alltså betala stora summor för att få svar på sina frågor, vilket i sig inte är fel, men eftersom andra hundtränare på YouTube överlever som hundtränare trots att de visar upp sina metoder online så är det konstigt att han inte gör det utan att kräva betalt.
Det är bra att det positiva meddelandet om hundträningsmetoder kommer ut, så människor som håller på med hundar i någon form förstår att det finns bättre sätt och att vi behöver inte fya, skälla, skrika eller slå på våra hundar för att få dem att lyda oss. Hundar är inte dominanta, de vill inte ta över världen etc. Allt det är bara ren och skär galenskap. Huruvida man som individ själv väljer att göra med sin målsättning om en bättre värld tror jag däremot spelar roll.
Den här killen har jag haft lite kontakt med. Jag har följt han på YouTube sen han enbart hade några få prenumeranter. I dagsläget har han ca 3400 prenumeranter på sin kanal och ca 2000 personer gillar han på Facebook. Jag har sett hans livesändningar, svarat på frågor han har ställt, kommenterat på hans videos med mera. Men nu är det slut på det.
För ca en vecka sen upptäckte jag att jag blivit blockerad från hans Facebooksida. Ett tag innan dess märkte jag att han slutade svara på mina kommentarer. Alla människor säger tusen olika saker om den här personen. Vissa älskar honom, andra hatar honom och vissa hundtränare gör egna videos där de klagar på honom. I en Facebook grupp om positiva hundträningsmetoder får man en varning om man till och med bara nämner hans namn, eftersom den här killen är lite smått problematisk att ha att göra med.
Jag vet dock inte vad jag ska tro, men eftersom jag nu själv på ett vis blivit utsatt utan att veta hur jag ska hantera det hela, så får jag göra ett logiskt försök och hoppas på att jag inte trampar någon på tårna under tiden.
Han har ställt frågan flera gånger ifall det är bra att han avslöjar de dåliga hundtränarna. Varje gång har jag svarat att det är bättre att vara mer positiv och visa istället hur bra det är att träna med positiva metoder istället för att bara klaga på andra. Många andra säger samma sak. Han visar också upp ett komplett oseriöst intryck genom att delvis använda sig utav en green screen utan bra belysning vilket gör att det ser hemskt ut. Han verkar dock ha slutat använda den numera. Han skojar till det ofta och fram tills alldeles nyligen gjorde han många videos med bar överkropp och en slips. Hur ska man bli tagen seriös (om ens yrke nu hänger på ett gäng YouTube videos) om man beter sig på det sättet? Nog för att samhället idag är skapt efter löjliga former där alla måste vara perfekta för att passa in, men någon måtta får det ju faktiskt vara. Han har också fått ett ultimatum från skolan han går på där han utbildar sig till hundtränare om hans beteende på YouTube och sen dess verkar han ha skärpt till sig och åtminstone har han kläder på sig.
Håller man inte med honom till punkt och pricka så blir man direkt ifrågasatt, men jag blev också utfryst och sen blockerad utan att ens få en konversation. Många andra personer som inte gillar den här killen säger att de har blivit hotade, trakasserade med mera och när det gäller det så vet jag verkligen inte vad jag ska tro. Den här killens metoder är jävligt bra – när det gäller specifikt hundträning (och när han hjälper hundägare). När det gäller kontakt med andra människor? Maybe not so much…
Lösningen på det här problemet tror jag kan vara en bra kompromiss. Han kan jättegärna få fortsätta avslöja de usla hundtränarna som använder sig av dominansmyten. Dock så borde han ändra sin strategi. Exempelvis kan han visa något klipp från en annan hundtränare och sen visa hur han själv hade gjort för att få fram samma resultat. Jag tror han har gjort en sådan video, men det är en av säkert hundratals vid det här laget nu.
Jag ska inte tjata om det här för mycket. Jag behövde bara få ur mig lite känslor. Jag är inte heller perfekt och om jag har sårat honom på något sätt så ber jag om ursäkt för det. Det som gör mig arg är att jag inte fått höra ett pip ifrån honom när jag dels har svarat på direkta frågor han vill ha svar på från folk som följer han på sociala medier, och heller inte när jag har hjälpt honom få fram material till nya videoklipp.
Eftersom hans stora passion är att avslöja dåliga hundtränare på sin YouTube kanal så vill jag ibland höra hans åsikt kring vissa, kanske mer okända hundtränare där man kanske är lite tveksam till deras metoder.
Ett exempel som jag bidrog med var videon nedan:
I videon ser vi Pat Muller träna en Grand Danois tik. Hon rycker i kopplet, skriker “vänta” med hög röst och gör hunden komplett livrädd. Jag ville veta vad professorn tycker om hennes metod. Jag fick aldrig något svar, men däremot fick jag svar från några andra som skrev i tråden på hans FB sida. När han ett tag senare ställde frågan om hur han ska gå tillväga med “avslöjande” videoklippen så svarade jag återigen att det är bättre att han gör mer positiva videos istället och jag sa också åt han på skarpen att han måste visa ett mer seriöst intryck. Efter det så blockerade han mig från sin FB sida, så jag antar att då tröttnade han totalt på mig – utan att vi ens haft en enda konversation när han bett om hjälp eller svar från sin publik.
Den enda konversationen vi har haft var när han gjorde en video om en hundtränare som också kallar sig “The dog whisperer”. Han finns i Florida. Personligen så tycker jag att han är helt ok, egentligen men att vissa saker kan förbättras. Nissen i Florida kan läsa hundars signaler och har många videoklipp där han visar upp träningsmetoder med klickerträning och positiv förstärkning. Då fick jag svaret som var något i stil med “är man inte 100% positiv hundtränare så räcker inte det”. Nä, kanske inte, men han slår inte hundar, han verkar inte skrika på dem, strypa dem, hänga dem, kasta dem i marken såsom massvis av andra vidriga hundtränare gör som tränar hundar enligt dominansmyten.
Det är jävligt dålig stil!
Om den här nissen är farlig, trakasserar folk och förlöjligar dem så har jag inget svar på det. Enligt mig är han feg och korkad som inte ger respons när han bett om det.
Vad är dina åsikter om det här? Lämna gärna en kommentar och berätta, och tala gärna om varför du gillar positiva metoder. Kommentarer som envisas med att Cesars metoder är bäst kan du hålla för dig själv.
Själv undrar jag bara om jag kommer ångra det här inlägget massivt samtidigt som jag gläds åt att jag åtminstone fått säga mitt i förhoppningen om att jag inte spär på mer skit i det här kriget.
Det här skrev jag samma dag jag upptäckte att han hade blockerat mig från hans Facebooksida på min egna profil där:
Lite smått förvirrad idag, och tankarna snurrar kring ett tema man ser allt för ofta på sociala medier idag. Vad det gäller är egentligen ointressant. Frågan är vad man gör åt det?
Jag tycker jag har blivit orättvist behandlad av en person (ingen av er, så ingen panik). Om jag låter det vara så händer absolut ingenting.
Om jag väljer att ventilera så finns risken att man spär på kriget som pågår. Ibland är det absolut bäst att inte göra något, för det leder ingenvart egentligen att klaga på andra istället för att bara leda med ett gott exempel.
Konkret kan man väl säga att misstaget folk gör är att istället för att visa hur något som är skitbra i grunden funkar på ett bra sätt så folk blir inspirerade att pröva det själva, så väljer man att prata skit om de som inte gör som en själv. Det blir liksom en dålig loop som bara snurrar runt där alla till sist bara kastar bajs på varandra. Någon måtta får det liksom vara.
Ett irrelevant exempel:
Jag älskar Google och deras produkter/tjänster. Folk är smått nyfikna på varför Google är så bra, men istället för att visa dem hur Googles produkter funkar, så spenderar jag all min tid genom att klaga på folk som använder andra tjänster än Google. Om folk inte håller med, så blockerar jag dem, trakasserar dem etc genom att sprida lögner, svära och tjata om hur dåliga alla andra tjänster är jämfört med Google.Detta exempel kan sättas på vilket scenario som helst, och i det ovanstående exemplet som för övrigt inte är helt sant pågår överallt just nu verkar det som på sociala medier och det är en väldigt tråkig utveckling.
Det blir som att leka sandlåda när man var barn där man bara skickar runt sina klagomål. Blir ändå tokig om jag inte får lov att ventilera på något vis, men jag vetefan om jag vågar eller om det är lönt. Jag tycker dock man har rätt att säga sin åsikt och försvara sig, men när det går för långt då blir det en ond cirkel otroligt fort.
Jag vill inte bidra till mer skit, men det är viktigt att prata ut. Nåja, det löser sig. Den sista idioten är inte född ännu…
Så vi får se… kommer jag ångra detta, eller kommer jag glädjas? Oavsett vilket så har jag sagt mitt och jag hoppas att det blir sista gången jag behöver nämna just den här grejen.
Svaret på inlägget dock. Varför är positiva hundträningsmetoder så viktiga? Jo, för att det finns ingen anledning i huvudtaget att skada en annan varelse (i detta fallet gäller det hundar) för att vi ska få fram ett bra resultat och skapa en god relation mellan hundar och deras ägare. En hund ska vara ens “kompis” och inte en slav och hundägarskap ska vara lätt och roligt, vilket det finns större möjligheter till om man använder sig av positiv förstärkning med de rätta verktygen.
Vad dessa är, har jag skrivit om lite innan, men det kommer mer om det i framtiden också, så se fram emot det!